Jag sitter ute i solen och ser björken – björken som fått sprickor när den vuxit, som de flesta björkar får. Tänker att det måste göra ont!
Liksom det gör ont när vi växer, när vi ömsar skinn – likt björken och ormen. Det gör ont!! Men björken backar inte, inte heller ormen… Dom vet att dom måste släppa på det gamla för att kunna växa, bli visa och kloka, även om det gör ont.
Lika är det för oss. När vi växer gör det ont, men vi överlever. Och även vi blir visa och kloka – om vi vågar!!
Jag tackar björken för den visdom den gett mig här i solen vid parkeringen.